Saida mak funu Australia no tanbasá mak istória funu ne'e la hetan rekoñesementu?

AusWars_16x9.jpg

Dokumentariu Funu Australia Credit: Blackfella Films

Get the SBS Audio app

Other ways to listen

Funu Fronteira mak termu ida-ne'ebé dala barak uza hodi deskreve konflitu violentu entre povu koloniál no povu rai-na'in Australia sira ne'ebé akontese durante rezolusaun Britania-Australia durante tinan 100 liu ba. Maske Australia fó onra ba nia envolvimentu iha funu iha rai-li'ur, maibé sira seidauk rekoñese luta ne'ebé halo nasaun ne'e sai hanesan nasaun to'o ohin loron.


Pontu Chave sira
  • Funu Australia so bele hetan rekoñesementu bainhira deklarasaun “Terra Nullius” hetan dezafiu legal no hasai tiha.
  • Funu Australia akontese iha kontinente hotu, hahú husi ro primeiru ne’ebe to'o iha tinan 1788 to'o tinan 1930.
  • Rejistu koloniál no evidénsia arkeolojika ne'ebé ekipa peritu sira deskobre hatudu eskala konflitu ne'ebé aat tebes.

Avizu: Artigu ida-ne'e no episode podcast ne'e iha referénsia ba violénsia ne'ebé bele halo ema balu bele hanoin barak ka estresse.

Bainhira to'o fofoun iha tasi-ibun Australia, nia deklara rai boot ne'e nu'udar "Terra Nullius" ka rai ne'ebé mamuk ka laiha ema hela iha ne'e. Maibé, kontinente illa ne'e iha ona ema Aboriginu no ema husi Ilha Estreito de Torres sira ne'ebe halo ona rai ne'e hanesan sira nia rain ka uma. Maibe momentu ne'eba Kapitaun James ho nia ekipa hare sira hanesan "Inimigu" husi Imperio Britania.

Kolonialismu ida ne'e hamosu konflitu ne'ebe bolu , konflitu brutál entre povu rai-na'in no ema sira ne'ebé foin mai no marka rai-Australia hanesan fundasaun. Istória ida-ne'ebé foin hahú rekoñese agora.

hanesan ema ne'ebe halo filmi kona-ba "The Australian War" ka funu iha Australia fo sai detalhu natureza soferementu ema rain nain sira hasoru hodi defende sira nia rain. Rachel Perkins halo filmi ida hanesan dokumentariu series ida. Nia ema ne'ebe mai husi Arrernte no Kalkadoon ho Patrimoniu Europa nian.
Ida ne'e funu ne'ebe akontese iha Australia no funu ne'e mak halo Australia sai modernu
Rachel Perkins, Filmmaker.
Funu Australia nian mak funu iha kontinente tomak, hahú husi ro primeiru to'o iha tinan 1788, to'o tinan 1930 nia klaran, maibé konflitu sira-ne'e la hanorin iha eskola ka rekoñese hanesan funu to'o foin dadaun seculu 20 ne'e.

hanesan ema istóriku ida-ne'ebé respeitu tebes iha Australia no peritu ida iha funu. Nia hatete, Kuandu nia komesa hanorin istória iha tinan 1966, kuaze la iha referénsia ba ema Aboriginu sira iha livru istória.

Nia dehan " iha istoria sira ne'e temi Aboriginu nia naran dala rua deit, ida ne'e mos temi liu deit, laiha index ida ne'ebe hatudu spesifiku kona-ba sira"

Hakarak hatene liu tan kona-ba funu Australia nian, bele hare hare trailer iha video kraik ne'e:
Prof Reynolds hatete tan katak ida-ne'e partikularmente tanba funu Fronteira la konsidera iha sékulu 20 nia klaran hanesan funu eskala-tolu, tanba konflitu ne'e hanesan funu guerrilla nian.

Ema hare katak ida-ne'e funu ne'ebe ki'ik liu no habelar ba fatin seluk atu kategoriza hanesan funu ne'ebe boot ka todan. Laiha farda, laiha soldadu ne'ebe mak forma,no laiha formasaun boot ka funu ne'ebe mak boot. Maski nune'e, ita bele haree katak ida funu nafatin.

, Istóriku Dr. Nicholas Clements, peritu ida tan iha Funu Fronteira Australia, konkorda. Nia hatete katak hanoin sala hanesan ne'e mak rezulta husi funu mundiál primeiru no segundu, ne'ebé troka dalan ne'ebé ema haree kona-ba funu.

Maski nune'e, tipu funu eskala boot sira-ne'e la hanesan iha ema nia istória.

Dr. Clements esplika " Momentu ne'eba sira hatene katak ne'e funu. Dokumentus kolonial refere hotu ba hanesan funu, maibe iha seculu 20 ho 21 sira haluha tiha. No hau hanoin ida ne'e tanba razaun politika tanba sa ema barak lakohi identifika ida ne'e hanesan funu"

Rachel Perkins hatete " Razaun polítika sira-ne'e mai husi kontradisaun legál entre deklarasaun " Terra Nullius" no lei husi Britanico. Populasaun Aboriginu sira hare hanesan populasaun ne'ebe inkluido iha populasaun Kroa Inglatera nian, tan ne'e kroa ka Imperio Britanico labele ofisialmenet deklara funu, se sira halo ida ne'e entaun hanesan mos katak sira funu hasoru sira nia povu rasik.

Nia hatutan tan: "Maski nune'e, ema Britanico sira uza forsa militár atu asegura katak sira-nia okupasaun iha kontinente ne'e hetan susesu.

Frontier War
Konflitu fronteira kuaze akontese iha nasaun tomak iha Australia. Source: Supplied / Australian War Memorial Source: Supplied

Mabo no halakon 'Terra Nullius'

Funu Australia nian bele hetan rekoñesementu bainhira deklarasaun Terra Nullius hetan dezafiu legál, signifika katak deklarasaun ne'e la rekonhese ka halakon ona. iha inísiu tinan 1990 ne'ebe iha desizaun hatudu katak nia mak hanesan desizaun Mabo.

Prof Reynolds hatete " To'o agora, iha hanoin katak ema Abroginu sira laiha direitu ba rai, tanba ne'e funu momentu ne'eba laos kona-ba hadau rai tanba sira laiha direitu legalmente ba rai. Depois de tinan 1992 no desizaun, ida ne'e troka fali tanba klaru katak ne'e mak problema sira ne'ebé sempre mosu: kontrola rai-luan,"

Dr Clements hateten katak failansu husi Imperio Britanico la rekoñese ema rai-na'in sira hanesan nain ba rai iha Australia, nu'udar anomalia istórika ida.

"kolonializasaun husi rai Britanico iha Australia hanesan kolonizasaun ida ne'ebe mak la loos. La hanesan ho nasaun sira seluk ne'ebé koloniza husi rai Britanico, sira la rekoñese rai-na'in sira-nia soberania iha Australia. Tanba ne'e, la iha tratadu ida, la iha tentativa atu negosia ho povu lokál sira no to'o ohin loron ami luta husi parte legál nian atu hatene no komprende lolos sira-nia direitu ba rai ne'e"

No faliansu ba negosiasaun rezulta fakar raan ne'ebe mak
brutál tebes.

Rejistu koloniál no evidénsia arkeolojika ne'ebé ekipa peritu sira deskobre hatudu eskala konflitu ne'ebé aat tebes.

Muzeu Nasional Australia mesak de'it mak iha bei'ala sira-nian restu 400 restu iha sira-nia repozitóriu, barak hatudu evidénsia kona-ba mate tanba ezekusaun, dekapitasaun no masakre.

Rachel Perkins hatete katak ema sira ne'ebé mak sei moris, sei nunka haluha saida mak akontese.

Ema Aboriginu barak mak lori istoria ne'e iha tempu barak. Ema Aboriginu sira fó sai ona istória kona-ba saida mak akontese ba ami iha ami-nia família. Tan ne'e, ha'u hatene kona-ba ha'u-nia povu nia masakre iha Queensland, no ha'u hatene kona-ba violasaun seksuál ne'ebé akontese ba ha'u-nia bizavo-feto, no seluk tan.
Rachel Perkins, Filmmaker.
Rachel Perkins - The Australian Wars
Rachel Perkins - The Australian Wars Credit: Dylan River/Blackfella Films

Funu Metan

ka Funu Metan Tasmania ne'ebe akontese iha 1824-1831 mak hanesan funu fronteira ne'ebé maka maka'as liu iha Australia nia istória.

Tuir Rachel Perkins ne'ebe koalia iha Funu Australia nia series hatete " durante funu metan iha Tasmania, ema Tasmania barak mak hetan oho ho numeru ne'ebe boot tebes kompara ho funu iha Korea, Malaysia, Indonesia, Vietnam, ho misaun manutensaun pas tau hamutuk.

Dr Nicholas Clements hatete katak nivel violénsia husi parte rua ne'e maka'as tebes, autoridade koloniál no ema sira ne'ebé hela iha ne'ebe hela iha sidade ne'e tauk hotu.

Nia dehan tan " resistensia husi ema Aboriginu sira momentu ne'eba makas tebes. Ema hotu hatene ema husi kolonial ne'ebe mak hetan oho no hetan kanek husi ema Aboriginu sira, ne'ebe mak nia natar hetan sunu. Momentu ne'ebe mak nakonu ho tauk.
Defaktu hatudu katak ema kolonial balun hakarak atu husik deit ona rai ne'e.
Dr Nicholas Clements, Australian Historian.
What is Native Title explainer NITV Eddie Koiki Mabo
Eddie Mabo ho nia ekipa legal sira. Source: SBS Credit: National Museum of Australia

Luta ahi ho ahi

Atu estraga rezisténsia husi ema Aboriginu nian iha parte hotu iha Australia, kolonialista kria polisia ema lokal sira ne'ebe hetan treinumanetu atu kria teror iha povo aboriginu sira nia let.

"Sira rekruta soldadu lokal, no sira uza sira hanesan forsa militar. Ida ne'e forsa boot ida atu halakon resistensia ema Aboriginu nian" Teni husi Professor Reynlods.

Mane sira simu farda, kilat no kuda. Dr Clements fiar katak sira hetan manipulasaun husi ofisiál mutin sira, ne'ebé uza sira-nia koñesimentu tradisionál no matenek kona-ba ailaran.

Nia hatutan tan "Ema mate husi Polisia lokal sira nian liman mesak barak tebes. Tuir estimasaun numeru bele to'o 60 ka 80,000 no ida ne'e supreza tebes, no ida ne'e mos hamosu problema moral husi negosiasaun ne'ebe mak aat tebes.

Australian Aboriginal camp in the nineteenth century
Pinturas fatin ka kampu ema Aboriginu Marmocchi sira iha seculo sianulu. Source: Getty Source: Getty

Rachel Perkins tenke hasoru no hare istória hotu-hotu ne'e durante halo serie dokumentáriu kona-ba Funu Australia.

Nia hatete: "Hau hetan gravasaun ida-ne'ebé ha'u-nia avo-feto halo hodi ko'alia kona-ba ninia inan nia família ne'ebé hetan masakre, ne'ebé uluk ha'u nunka rona, no ha'u nunka ba fatin ne'ebé akontese, no ha'u nunka hatene fatin ne'ebé akontese to'o ha'u halo serie dokumentáriu.

Dr. Clements, ne'ebé uluk mai husi rai-li'ur, fiar katak ema Australianu hotu presiza halakon sentimentu moe no fó naroman kona-ba buat ne'ebé la justisa iha tempu uluk.

"Atu ema ida nia bei'ala sira envolve ka lae, ami hotu mak ema ne'ebé hela no simu iha ema Anoriginu sira nia rain, ne'ebé momentu ne'ebe naok deit husi sira. Pelo menus, ita hotu iha knaar atu fó sai istória ida-ne'e, atu hatene istória ne'e no atu hala'o knaar ida diak liu iha futuru"

Nowhere was resistance to white colonisers greater than from Tasmanian Aboriginal people, but within a generation only a few had survived the Black War.
La iha funu rezisténsia ida ne'ebe mak boot liu hasoru kolonializador mutin duke funu hudi ema Aboriginu Tasmania sira, maibé iha deit jerasaun balun mak sei moris husi funu ne'ebe sira bolu funu metan ne'e. Source: The Conversation / Robert Dowling/National Gallery of Victoria via The Conversation Source: The Conversation / Robert Dowling/National Gallery of Victoria via The Conversation

Tanbasá mak istória ne'e la komemora?

Profesór Reynolds fiar katak Australia, nasaun ida-ne'ebé fó onra ba ninia soldadu sira ne'ebé mate iha ninia memorial funu barak, presiza rekoñese ho nakloke faktu katak Funu Fronteira akontese no hetan aktu kriminál hasoru umanidade.

Nia hatete: "Oinsa mak ita la bele rekonhese ka hetan solusaun ida kona-ba funu Australia nian?

"Nee la'ós hanesan kazu iha Estadus Unidus, sira rekoñese konflitu hotu-hotu ho [Native American] ofisialmente hanesan funu. Klaru katak ne'e mos la'ós iha Nova Zelandia, funu Maori sempre sai parte importante teb-tebes ba sira nia istória."

Rachel Perkins hatete katak razaun ba anomalia ne'e simples.

Nia hatete: "Australia mak fatin úniku ida iha mundu ne'ebé ema koloniál sira la sai husi rai-Australia.

Kolonialista sira ka ema ne'ebé mai hamutuk okupa rai ne'e sei nafatin iha podér, tanba ne'e ha'u hanoin katak susar tebes ba nasaun ne'e atu rekoñese ka selebra sira ne'ebé defende nasaun ne'e tanba forsa okupante koloniál la husik hela ka la sai husi rai ne'e!
Rachel Perkins, Filmmaker.
Dr. Clements fiar katak lia fuan " mai ita haluha" ka lets we forget" liafuan ne'ebé baibain uza atu fó onra ba soldadu Australia sira ne'ebé mate, tenke habelar ba funu-na'in sira ne'ebé halo funu hasoru okupasaun British ba sira-nia rain.

"Hau sei sente orgullu tebes se ha'u-nia rai rekoñese ho aten-barani ninia pasadu rasik, ninia ulun-nain sira-nia sala, no ha'u sei kompromete atu hadi'a sala sira-ne'e iha futuru... Ha'u hakarak ha'u-nia oan sira atu ba fatin ne'ebé, atu ida ne'e fatin memória ka iha naran rua, iha ne'ebá, ema rai-nain Abroiginu sira rekoñese katak sira mak presenti, no sira hetan rekonhesementu"

filmi funu Australia disponivel iha Stream SBS On Demand iha lian lima: Lian Chinese ne'ebe simplifika ona, Arabic, Tradisional Chinese, Vietnamese, ho Korean. Series ne'e mos disponivel ho audio subtitles ba audiensia ema matan-la hare no matan hare ladun mos.
This content was first published in September 2022.

Share